"jag är kär"
Hannes var hemma hos en kompis häromdagen, och när han kom hem så satt vi och pratade. Jag frågade vad de gjort där borta och han svarar:
-Det vill jag inte säga.
-Varför inte?
-För att du kommer att skratta.
-Nej, det kommer jag inte att göra.
-Jo, jag vet att du kommer att göra det!
Efter lite övertalning, lirkande och löften från mig att inte skratta säger han:
-Vi lekte att vi gifte oss med Tilde.
-Båda två?
-Ja.
-Tycker ni att hon är söt?
-Nej, det gör vi inte. Vi är kära i henne.
-Är ni kära i henne, båda två?
-Ja. Mamma, jag är kär i henne.
Säger han och ler lite sött.
Ett litet leende smög sig in i min mungipa, med den dolde jag bra. Jag hade lovat att inte skratta, och skulle hålla detta löfte!
Men visst är det sött med kärlek i så unga år. :-)
-Det vill jag inte säga.
-Varför inte?
-För att du kommer att skratta.
-Nej, det kommer jag inte att göra.
-Jo, jag vet att du kommer att göra det!
Efter lite övertalning, lirkande och löften från mig att inte skratta säger han:
-Vi lekte att vi gifte oss med Tilde.
-Båda två?
-Ja.
-Tycker ni att hon är söt?
-Nej, det gör vi inte. Vi är kära i henne.
-Är ni kära i henne, båda två?
-Ja. Mamma, jag är kär i henne.
Säger han och ler lite sött.
Ett litet leende smög sig in i min mungipa, med den dolde jag bra. Jag hade lovat att inte skratta, och skulle hålla detta löfte!
Men visst är det sött med kärlek i så unga år. :-)