Jenny - mitt liv

För jösses, vad hon gapar på eftermiddagarna och kvällarna.
Vi får skavsår i öronen här hemma.
Hon är nöjd om hon får något att äta (vårt lilla matvrak!) eller om hon får sitta i mammas knä, med napp och snuttis.
Och jag har faktiskt inte tid att sitta med henne hela kvällarna, för det ska lagas mat, diskas, plockas, tas hand om hennes brorsor och fixas med annat.
Jag kan inte!

Tyvärr är hon så mammig att det är mig hon hänger på.
Jag vill gärna komma ut och gå också, och det är faktiskt skönt att komma ifrån ett tag.
När jag kom hem efter en promenad med Pia ikväll, så ligger det en utpumpad tjej i pappas famn och sover.
Anders såg lagom road ut, hon hade visst skrikit från det jag gick, en dryg timma alltså... :-/

Hennes trötthet hänger väl ihop med dagarna på dagis, det är mycket nytt för henne.
Idag hade hon visserligen somnat där, men vaknat ett par gånger, och klivit upp efter en timme.
Hon, som vanligtvis sover 2-2,5h, och gärna en snabbis på sena eftermiddagen också.

De senaste nätterna har hon sovit jättedåligt. Min sömn har också blivit upphackad eftersom jag varit inne hos henne titt som tätt.
Men, jag håller alla tummar att det vänder snart.
För om man är trött, ja då sover man väl. Eller?