Jenny - mitt liv

Nu när vi kommit igång med renovering här hemma igen, så händer nåt konstigt med mig...
Hornen växer ut, jag kräver en massa saker hela tiden, blir sur när de andra inte lyssnar och gör som jag vill..

Jag blir en bitch!!

Jag tycker att det är så fruktansvärt jobbigt med den här röran överallt!
Jag hatar att det ligger saker på golven, på soffan, i trappen, ja överallt!
Jag hatar att alla dessa saker inte får plats nånstans!
Och jag hatar att jag inte har en bättre organisationsförmåga!
Mest av allt hatar jag att han skitar ner så mycket när han slipar spackel!

Jag vill att Anders ska trolla fram förvaring och utrymme, helst igår! Och när han talar om för mig att det faktiskt inte går att lösa just nu så blir jag arg! Vaddå inte går??!! Det är klart att det går, skit i det du ska göra och lös mitt dilemma!

Jag vill att han ska utföra mirakel och slipa utan att det dammar, och utan att det ligger smått smått damm ööööverallt.... Kryp in och ut genom fönstret och håll tätt ut till de andra rummen! Gör vad du vill, bara det inte dammar!!

Eftersom jag vet om mitt beteende, så mutade jag med lite saffrans-fisksoppa och nybakat bröd idag, vilket jag vet att Anders är jätteförtjust i, så nu kan jag fortsätta bete mig som en liten djävul igen! Inbillar jag mig. Grr.

Samtidigt så måste jag väl motvilligt erkänna att det är ganska roligt att renovera, men om jag bara kunde slippa skitgörat innan det är dags att hänga tapeter... suck.