Jenny - mitt liv

Hannes, Maya och jag satt och åt lunch idag, pasta och köttfärssås.
Hannes är lite svår med maten, men han åt upp nästan allt, tackade för sig och skyndade iväg. Som han alltid gör, mat är ett ont måste för honom.
Medan storebror lyckades få i sig sin mat så hade Maya fått påfyllning tre gånger. Matglad som hon är. :-)

Efter maten vände sig Maya mot fruktskålen och pekade febrilt på de clementiner som låg där.
Javisst, en frukt är en ju en bra efterrätt, så klart vi tar det!


Sen lyfte jag ner henne, vi tvättade oss och tog tag i tornbyggandet igen.
Hannes kom och frågade om han fick ta den godis han hade var sen Halloween.
Självklart, det är ju lördag.

Men tro inte att man kan smyga med godis här hemma hos oss!
Nej, så fort en Karamellkungen-påse kommer fram är det en liten dam som blir hysterisk och sträcker upp händerna mot påsen samtidigt som hon låter: aya, aya, tack tack! Aya, aya, tack tack!
Hon vet mycket väl att det är något gottigt i de där påsarna!

Så efter att ha fått en egen liten tablettask så var hon nöjd igen. :-)


Precis som mamma; godis ÄR gott! :-)