så här skulle det ju inte bli....

Jag hade en trött dotter igår, så medan hon sov lagade jag mat till den fest som jag skulle ha idag, lördag.
Jag gjorde fyra olika såser och röror, potatissallad, bakade ett par kladdkakor och förberedde lite annat.

Sen kom Jessica och Elin hit, skumpandes på den långa bussturen.
Vi satt ute och barnen lekte.

Maya hade varit lite varm under eftermiddagen, och hon blev pipigare och pipigare.
Till slut kom det en rejäl laddning i blöjan, och en stund senare började hon hulka och den banan hon ätit till middag kom upp.

Vi blev lite förrvirrade och började kolla busstider så att Jessica och Elin kunde åka hem igen, ifall det var magsjuka som spökade.
Men vi bor ju ute på landet, och bussarna går inte speciellt ofta, så det skulle bli en väntan på två timmar till nästa buss.
Vi klurade på om någon kunde hämta dem.
Till slut tog Jessica (det kloka) beslutet att stanna kvar i alla fall. Troligtvis hade de redan smittats i alla fall.

Maya somnade i min famn i soffan klockan 19, brännhet.
Sen sov hon i stort sett hela natten.
Hon vaknade dock runt halv nio, jag tog tempen vilken visade hög feber, 40,7 grader. Efter att ha fått alvedon somnade hon om på en gång.

Elin somnade efter en stund hon också, och jag och Jessica satte oss med en flaska vitt vin och sen satt vi och pratade hela kvällen, ända fram till halv två på natten.
Vi hann beta av skolor och utbildningar, familjer och släkt, gamla skolkompisar, barn och en del andra världsproblem. :-)
Kvällen rusade förbi, som den brukar göra närman har trevligt!

Imorse vaknade Maya och var sitt vanliga jag.
Jag var konfunderad och visste inte om jag skulle ställa in kvällens baluns eller inte.

Jag hade ju sett framemot den så länge!
Flera av mina nära vänner skulle komma och grilla, dricka vin och umgås med mig, något som jag längtat efter!

Efter en stund började Maya kännas varm igen, och hängde och klängde på mig.
Jag tog tempen, och den visade 38,7.
Jag insåg med en suck att det bara var att avboka. Kändes jättetrist.

Sen har Maya varit piggare och gladare på dagen och jag började nästan ångra att jag avbokat...
...tills för några timmar sen. Då kom gnället tillbaka och hon skulle bara vara i famnen.
Febern kom också tillbaka och jag kunde bara konstatera att jag gjort rätt.

Sen var nästa problem... all mat!!
Jag har ju kylen full med färdiglagad mat, vi skulle ju ändå vara ca 25 personer, med barnen, så det var ju en del...
Och vi som åker på semester på måndag.

När killarna kom hem från sin lyxcamping, så föreslog jag att Danne och Mankan och Irene att komma och äta lunch här. På egen risk förstås, men de kom... :-)
På så sätt blev jag ju av med lite mat i alla fall.

Och Maya?
Ja nu sover hon så sött, efter mycket gnäll och pip.
Jag tror inte att det var någon magsjuka hon hade/har, utan min gissning är att det blev alldeles för varmt för henne nr hon satt i solen, med den superhöga febern.
Det är vad jag vill tro iaf...

Och mina vänner får jag bjuda hit en annan gång!
Jag hade min 35-års dag som orsak till partajen, hur länge är den giltig tro?
Annars får jag hitta på en annan anledning. Skol-börjar-fest kanske?
Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

        Kom ihåg mig?
Rss